Nedläggningar av svenska ambassader är inte en ekonomiskt fråga utan en politisk. Ambassadnedläggningar uppfattas alltid som en politisk markering mot de länder som berörs. Den synen är berörda svenska ambassadörer ensa om i reaktionerna på den utredning som generaldirektör Ulf Larsson presenterade på fredagen. Larsson föreslår att den svenska ambassaden i Bulgarien blir en ren handelsrepresentation, att ambassaderna i Zaire och Liberia läggs ned och att generalkonsulaten i Rio de Janeiro, Minneapolis och Jeddah omvandlas till oavlönade honorärkonsulat.<ref name="Säll (1989), p. 6"/>
Nedläggningar av svenska ambassader är inte en ekonomiskt fråga utan en politisk. Ambassadnedläggningar uppfattas alltid som en politisk markering mot de länder som berörs. Den synen är berörda svenska ambassadörer ensa om i reaktionerna på den utredning som generaldirektör Ulf Larsson presenterade på fredagen. Larsson föreslår att den svenska ambassaden i Bulgarien blir en ren handelsrepresentation, att ambassaderna i Zaire och Liberia läggs ned och att generalkonsulaten i Rio de Janeiro, Minneapolis och Jeddah omvandlas till oavlönade honorärkonsulat.<ref name="Säll (1989), p. 6"/>
==Consul generals of Sweden, Jerusalem (1991–present)==
|Arnold Hjertström||1967–1991||Honorary consul/Consul general||||<ref>{{cite news |url=https://tidningar.kb.se/4112821/2014-07-19/edition/139439/part/2/page/13/ |newspaper=[[Östgöta Correspondenten]] |title=Han var en inspiratör för oss |first1=Jan |first2=Karin |first3=Catharina |first4=Göran |first5=Nils |last1=Nordlander |last2=Roxman |last3=Kipp |last4=Berg |last5=Elisasson |page=B13 |date=19 July 2014 |accessdate=23 April 2020 |language=sv}}</ref>
|-
|Jan Nordlander||1991–1991||Acting consul general||||<ref name="Salander Mortensen (1996), p. 831">{{harvnb|Salander Mortensen|1996|p=[http://runeberg.org/vemardet/1997/0831.html 831]}}</ref>
|-
|Mikael Dahl||1991–1994||Consul general||Also accredited to West Bank and Gaza.||<ref name="Salander Mortensen (1996), p. 221">{{harvnb|Salander Mortensen|1996|p=[http://runeberg.org/vemardet/1997/0221.html 221]}}</ref>
|-
|Karin Roxman||????–1999||Consul general||||<ref>{{cite news |url=https://tidningar.kb.se/4112681/1999-08-06/edition/12742/part/2/page/6/ |newspaper=[[Arbetet]] |title=Svenskar på nya internationella toppjobb |agency=TT |page=6 |date=6 August 1999 |accessdate=23 April 2020 |language=sv}}</ref>
|-
|Catharina Kipp||2000–????||Consul general||||<ref>{{cite news |url=https://tidningar.kb.se/1767385/2000-02-24/edition/11671/part/1/page/7/ |newspaper=[[Svenska Dagbladet]] |title=Konsul med Palestinauppdrag |first=Björn Erik |last=Rosin |page=7 |date=2000-02-24 |accessdate=23 April 2020 |language=sv}}</ref>
|Nils Eliasson||2005–2010||Consul general||||<ref name="Statskalendern (2010), p. 185">{{harvnb|''Statskalendern''|2010|p=185}}</ref>
|-
|Axel Wernhof||2010–2014||Consul general||||
|-
|Jessica Olausson||2018–2021||Consul general||||<ref>{{cite press release |url=https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/09/ny-generalkonsul-i-jerusalem/ |publisher=Government Offices of Sweden |title=Ny generalkonsul i Jerusalem |date=13 September 2018 |accessdate=23 April 2020 |language=sv}}</ref>
|-
|Julius Liljeström||2021–present||Consul general||||<ref>{{cite press release |url=https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/03/ny-generalkonsul-i-jerusalem/ |publisher=Government Offices of Sweden |title=Ny generalkonsul i Jerusalem |date=24 March 2021 |accessdate=3 January 2021 |language=sv}}</ref>
|-
|}
==Consul generals of Sweden, Kaliningrad (2003–2009)==
==Consul generals of Sweden, Kaliningrad (2003–2009)==
En lång rad ambassader och konsulat läggs ner. Regeringen ger besked om vilka statsbudgeten som presenteras den 11 januari nästa år. Bland annat läggs två generalkonsulat ner i Europas nya stormakt Tyskland. Kanada samt svenskbygderna i USA blir helt utan generalkonsulat. Orsaken är de hårda besparingarna på 1000 miljoner kronor som UD tvingas till i dessa kristider. Två ambassader, den i Abu Dhabi i Förenade Arabemiraten och den i Montevideo, Uruguay, stängd helt. På platserna arbetar fyra svenska UD-anställda. I viss mån kan nedläggningen ses som utslag av den ökade koncentrationen på Europa i svensk utrikespolitik. Ur den synvinkeln är det anmärkningsvärt att också Europas nya stormakt, det återförenade Tyskland berövas två generalkonsulat: i det viktiga bayerska München (fyra anställda) och i finanscentret Frankfurt (två anställda). Dessutom läggs ett konsulat i Sveriges direkta närområde ned: generalkonsulatet i Szczecin, Polen, med tre anställda. I Sydeuropa är det generalkonsulatet i Barcelona, Spanien, med fem anställda som stryks i budgeten. På andra sidan Atlanten blir Kanada helt utan generalkonsulat när Montreal (två UD-anställda) och i Toronto (tre utsända) dras in. Också svenskbygderna i USA (som redan drabbats av nedläggningen av generalkonsulatet i Minneapolis) får mindre uppmärksamhet när generalkonsul i Chicago med tre anställda stängs. Det innebär att svenska generalkonsuler i USA endast kommer att finnas i New York och Los Angeles.[44]
Handelskamrarna i New York och Düsseldorf kommer att dras in, erfar SvD. Samtidigt förvandlas generalkonsulaten i Milano och Houston, Texas till handelssekreterarekontor. Förslag härom kommer i statsverkspropositionen 12 januari Indragningarna väntas träda i kraft 1 juli 1971. Både i New York och Düsseldorf har Sverige stora och aktiva handelskammare. De väntas bli ersatta av handelssekreterare.[106]
En lång rad ambassader och konsulat läggs ner. Regeringen ger besked om vilka statsbudgeten som presenteras den 11 januari nästa år. Bland annat läggs två generalkonsulat ner i Europas nya stormakt Tyskland. Kanada samt svenskbygderna i USA blir helt utan generalkonsulat. Orsaken är de hårda besparingarna på 1000 miljoner kronor som UD tvingas till i dessa kristider. Två ambassader, den i Abu Dhabi i Förenade Arabemiraten och den i Montevideo, Uruguay, stängd helt. På platserna arbetar fyra svenska UD-anställda. I viss mån kan nedläggningen ses som utslag av den ökade koncentrationen på Europa i svensk utrikespolitik. Ur den synvinkeln är det anmärkningsvärt att också Europas nya stormakt, det återförenade Tyskland berövas två generalkonsulat: i det viktiga bayerska München (fyra anställda) och i finanscentret Frankfurt (två anställda). Dessutom läggs ett konsulat i Sveriges direkta närområde ned: generalkonsulatet i Szczecin, Polen, med tre anställda. I Sydeuropa är det generalkonsulatet i Barcelona, Spanien, med fem anställda som stryks i budgeten. På andra sidan Atlanten blir Kanada helt utan generalkonsulat när Montreal (två UD-anställda) och i Toronto (tre utsända) dras in. Också svenskbygderna i USA (som redan drabbats av nedläggningen av generalkonsulatet i Minneapolis) får mindre uppmärksamhet när generalkonsul i Chicago med tre anställda stängs. Det innebär att svenska generalkonsuler i USA endast kommer att finnas i New York och Los Angeles.[113]
Från 1 juli har generalkonsuln i Montreal August von Hartmansdorff förordnats till generalkonsul i Genua. Konsulatet där upphöjs samtidigt till generalkonsulat.[128]
Konsuln i Hongkong, generalkonsul C. Blaker, har beviljats entledigande, och det olönade konsulatet där har ersatts med ett lönat konsulat. Till konsul i Hongkong har förordnats ambassadrådet vid beskickningen i Köpenhamn Torsten Brandel.[168]
Svenska konsulatet i Hongkong har i dagarna flyttat in i nya lokaler i en modern kontorsbyggnad i Hongkong-ön med vacker utsikt över Hongkongs färgrika och livligt trafikerade hamn. De nya lokalerna har i byggnadsstyrelsens regi inretts med svenska möbler och textilier, svensk armatur och modern svensk konst på väggarna.[169]
Nedläggningar av svenska ambassader är inte en ekonomiskt fråga utan en politisk. Ambassadnedläggningar uppfattas alltid som en politisk markering mot de länder som berörs. Den synen är berörda svenska ambassadörer ensa om i reaktionerna på den utredning som generaldirektör Ulf Larsson presenterade på fredagen. Larsson föreslår att den svenska ambassaden i Bulgarien blir en ren handelsrepresentation, att ambassaderna i Zaire och Liberia läggs ned och att generalkonsulaten i Rio de Janeiro, Minneapolis och Jeddah omvandlas till oavlönade honorärkonsulat.[188]
Consul generals of Sweden, Kaliningrad (2003–2009)
Det viner kring svenska konsulatet i Las Palmas på Kanarieöarna. En schism sägs råda bland personalen och konsuln själv, Börje Petraeus har en lång JK-anmälan. Inom UD bedöms läget tydligen allvarligt. Kabinettsekreterare Leif Leifland bekräftar för SvD att han bett två fackliga representanter och kanslirådet Folke Löfgren från administrativa avdelningen att åla ned till Kanarieöarna för att bilda sig en uppfattning om dagsläget. Tommy Johansson på TCO-UD och Sten Strömholm från Utrikesförvaltningens personalförening besöker tillsammans med Löfgren i dagarna konsulatet. JK Ingvar Gullnäs har aviserat ett besök i nästa månad. Konsulatet i Las Palmas består endast av fem personer, varav en är lokalanställd chaufför. De fems läge och arbetsförhållanden skall alltså nu granskas av fyra utsända myndighetspersoner. Konsul Petraeus uppges i sin JK-anmälan mest uppehålla sig vid organisationsfrågor i förfluten tid. Han anser sig emellertid smutskastad av UD:s behandling av schismer som fanns vid konsulatet när han tillträdde förra hösten. Dåvarande inspektören Dag Malm besökte konsulatet i januari i år. Han kritiseras nu av konsul Petraus för att ha förhört personalen bakom konsulns rygg. Petraeus menar att inspektionen inte var objektiv och säger att han hotats med förflyttning. Konsulatet i Las har det senaste året fått helt ny personal. De tidigare anställda har slutat frivilligt eller förflyttas.[200]
På torsdagen bestämdes också att ambassaden i Quito i Ecuador och konsulatet i Las Palmas dras in. I Quito finns i framtiden i stället ett honorärt generalkonsulat och i Las Palmas ett honorärt konsulat. Indragningarna är ett led i utrikesdepartementets besparingsprogram.[201]
Det olönade vicekonsulatet i Libreville, Gabon, har upphöjts till konsulat och vicekonsul Emile-Claude Parrat har i samdband härmed utnämnts till konsul, meddelar UD.[212]
Handelskamrarna i New York och Düsseldorf kommer att dras in, erfar SvD. Samtidigt förvandlas generalkonsulaten i Milano och Houston, Texas till handelssekreterarekontor. Förslag härom kommer i statsverkspropositionen 12 januari Indragningarna väntas träda i kraft 1 juli 1971. Både i New York och Düsseldorf har Sverige stora och aktiva handelskammare. De väntas bli ersatta av handelssekreterare.[248]
Andra platser som får nya svenska utlandsmyndigheter är Milano och Toronto, där det planeras avlönade generalkonsulat. Samtidigt förvarnar regeringen om att fem utlandsmyndigheter - konsulat eller generalkonsulat - kommer att läggas ned och förvandlas till oavlönade honorärkonsulat under året. Bland annat blir konsulatposterna i Minneapolis och Rio de Janeiro oavlönade.[249]
UD skall spara 185 miljoner kronor de närmaste tre budgetåren. Det beslutade riksdagen på onsdagen och besparingarna innebär att 15 svenska ambassader och konsulat skall läggas ned fram till 1998. Vilka ambassader som skall läggas ned är det inte riksdagens att besluta om, utan regeringens. Redan i februari beslutade regeringen att vid halvårsskiftet stänga ambassaderna i Tripoli i Libyen och Wellington i Nya Zeeland, samt generalkonsulaten i Los Angeles, USA, och Milano, Italien.[250]
En lång rad ambassader och konsulat läggs ner. Regeringen ger besked om vilka statsbudgeten som presenteras den 11 januari nästa år. Bland annat läggs två generalkonsulat ner i Europas nya stormakt Tyskland. Kanada samt svenskbygderna i USA blir helt utan generalkonsulat. Orsaken är de hårda besparingarna på 1000 miljoner kronor som UD tvingas till i dessa kristider. Två ambassader, den i Abu Dhabi i Förenade Arabemiraten och den i Montevideo, Uruguay, stängd helt. På platserna arbetar fyra svenska UD-anställda. I viss mån kan nedläggningen ses som utslag av den ökade koncentrationen på Europa i svensk utrikespolitik. Ur den synvinkeln är det anmärkningsvärt att också Europas nya stormakt, det återförenade Tyskland berövas två generalkonsulat: i det viktiga bayerska München (fyra anställda) och i finanscentret Frankfurt (två anställda). Dessutom läggs ett konsulat i Sveriges direkta närområde ned: generalkonsulatet i Szczecin, Polen, med tre anställda. I Sydeuropa är det generalkonsulatet i Barcelona, Spanien, med fem anställda som stryks i budgeten. På andra sidan Atlanten blir Kanada helt utan generalkonsulat när Montreal (två UD-anställda) och i Toronto (tre utsända) dras in. Också svenskbygderna i USA (som redan drabbats av nedläggningen av generalkonsulatet i Minneapolis) får mindre uppmärksamhet när generalkonsul i Chicago med tre anställda stängs. Det innebär att svenska generalkonsuler i USA endast kommer att finnas i New York och Los Angeles.[256]
En lång rad ambassader och konsulat läggs ner. Regeringen ger besked om vilka statsbudgeten som presenteras den 11 januari nästa år. Bland annat läggs två generalkonsulat ner i Europas nya stormakt Tyskland. Kanada samt svenskbygderna i USA blir helt utan generalkonsulat. Orsaken är de hårda besparingarna på 1000 miljoner kronor som UD tvingas till i dessa kristider. Två ambassader, den i Abu Dhabi i Förenade Arabemiraten och den i Montevideo, Uruguay, stängd helt. På platserna arbetar fyra svenska UD-anställda. I viss mån kan nedläggningen ses som utslag av den ökade koncentrationen på Europa i svensk utrikespolitik. Ur den synvinkeln är det anmärkningsvärt att också Europas nya stormakt, det återförenade Tyskland berövas två generalkonsulat: i det viktiga bayerska München (fyra anställda) och i finanscentret Frankfurt (två anställda). Dessutom läggs ett konsulat i Sveriges direkta närområde ned: generalkonsulatet i Szczecin, Polen, med tre anställda. I Sydeuropa är det generalkonsulatet i Barcelona, Spanien, med fem anställda som stryks i budgeten. På andra sidan Atlanten blir Kanada helt utan generalkonsulat när Montreal (två UD-anställda) och i Toronto (tre utsända) dras in. Också svenskbygderna i USA (som redan drabbats av nedläggningen av generalkonsulatet i Minneapolis) får mindre uppmärksamhet när generalkonsul i Chicago med tre anställda stängs. Det innebär att svenska generalkonsuler i USA endast kommer att finnas i New York och Los Angeles.[263]
På torsdagen bestämdes också att ambassaden i Quito i Ecuador och konsulatet i Las Palmas dras in. I Quito finns i framtiden i stället ett honorärt generalkonsulat och i Las Palmas ett honorärt konsulat. Indragningarna är ett led i utrikesdepartementets besparingsprogram. Av besparingsskäl dras också ambassadkansliet i Muscat, Oman, in och ersätts med ett generalkonsulat.[201]
Det svenska generalkonsulatet i Rio de Janeiro ockuperades på månaden av 13 politiska flyktingar från Latinamerika. Ingen av flyktingarna bär vapen. -Vi har bara låtit kroppsvisitera en kvinna som vi misstänkte vara beväpnad, säger konsul Tommy Karlsson. Ockupanternas ledare kallar sig Roberto, han är argentinare och bär - liksom de övriga - en röd bindel runt vänsterarmen. Han säger att alla de 13 ockupanterna - utom ett 8 månaders spädbarn - delar ansvaret för intrånget på det svenska generalkonsulatet, rapporterar SvD:s Leif Persson från generalkonsulatet.[332]
Ockupanternas mål var att väcka FN:s högsta flyktingkommissaries intressen för de latinamerikanska flyktingarnas situation i Argentina, så att de snarat får fri lejd från Buenos Aires till ett av de länder som ännu tar emot politiska flyktingar. Det andra målet är att öppna världens ögon för den flyktingsituation som just nu råder i Argentina och att utverka fri lejd för ockupanterna på generalkonsulatet så att de snarat kan bege sig från Brasilien till ett demokratiskt land, helst till Sverige. Ockupanterna har helt tagit över kontrollen. Såväl generalkonsul Lennart Hennings, som konsul Tommy Karlsson stannade natten till tisdagen på generalkonsulatet medan den övriga personalen fritt fick bege sig hem.[333]
De politiska flyktingarna på Sveriges generalkonsulat i Rio de Janeiro fick sent på tisdagskvällen klart besked av FN:s flyktingkommissare Rolf Jenny. - Under inga omständigheter kan FN avge en deklaration eller göra utfästelser så länge ockupationen pågår. Allra minst kan FN utfärda en kommuniké som kan betraktas som politiskt av myndigheterna i Argentina. Detta innebär att de tretton ockupanterna inte kan räkna med något som helst stöd från FN:s höge flyktingkommissarie i Geneve. Bland de 13 ockupanterna finns chilenaren Pedro Renato Manquilef Gallardo, med sin hustru och 8 månaders dotter. Pedro Renato var medlem av MIR och chef för den fackliga organisationen FTR.[334]
En total triumf efter 3 dagar! Så betecknar ockupanterna onsdagens förhandlingar på Sveriges generalkonsulat i Rio de Janariro. De har fått igenom merparten av sina krav, även om de har givit efter på vissa punkter. - Vi har genom FN:s flyktingkommissarie Rolf Jenny fått absoluta garantier för att vi personligen skall få sammanträffa med Dele Haan i Geneve. Han är FN:s biträdande högste flyktingkommissarie. Spaniens premiärminister Adolfo Suarez befinner sig på statsbesök i Brasiliens huvudstad Brasilia och har därifrån låtit meddela att Spanien är berett att de de 13 ockupanterna politiskt asyl. Men ännu sent på onsdagskvällen har ingen fast officiellt utfästelse kommit från spanska ambassaden i Brasilia.[335]
Ockupationen av Sveriges generalkonsulat på Praia do Flamengo i Rio de Janeiro tog slut på lördagsmorgonen. Enligt givna löften skulle de 13 ockupanterna - därav tre minderåriga barn - lämna konsulatet i lördagens gryningstimme. Under garantier från Rio de Janeiros kardinal, Eugenio Sales, fördes de till biskopspalatset på Rua Gloria.[336]
I fem polisbilar lämnade de 13 ockupanterna det svenska generalkonsulatet i Rio de Janeiro på lördagsmorgonen. Det var Rio de Janeiros kardinal Eugeio Sales, som hade erbjudit de latinamerikanska ockupanterna sitt personliga residens som fristad under den närmaste tiden - e tid då flyktingarna skall försöka få fri lejd och utresetillstånd från Brasilien. Förhandlingarna om ockupanternas förflyttning till kardinalens residens tog tre dagar.[337]
Danmark ger nu politisk asyl till tio av de latinamerikanska flyktingar, som ockuperade det svenska generalkonsulatet i Rio de Janeiro. De tio män, fyra kvinnor och tre småbarn, kom på fredagen till Köpenhamn med flyg.[338]
Samtidigt förvarnar regeringen om att fem utlandsmyndigheter - konsulat eller generalkonsulat - kommer att läggas ned och förvandlas till oavlönade honorärkonsulat under året. Bland annat blir konsulatposterna i Minneapolis och Rio de Janeiro oavlönade.[249]
Nedläggningar av svenska ambassader är inte en ekonomiskt fråga utan en politisk. Ambassadnedläggningar uppfattas alltid som en politisk markering mot de länder som berörs. Den synen är berörda svenska ambassadörer ensa om i reaktionerna på den utredning som generaldirektör Ulf Larsson presenterade på fredagen. Larsson föreslår att den svenska ambassaden i Bulgarien blir en ren handelsrepresentation, att ambassaderna i Zaire och Liberia läggs ned och att generalkonsulaten i Rio de Janeiro, Minneapolis och Jeddah omvandlas till oavlönade honorärkonsulat.[188]
I UD:s budget på knappt 1,2 miljarder (+ 165 miljoner) talas om en personell förstärkning i Östeuropa... I Toronto har vi redan ett nytt generalkonsulat, det i Vancouver läggs ned och det i Rio de Janeiro får ändrat status i maj.[339]
Handelskamrarna i New York och Düsseldorf kommer att dras in, erfar SvD. Samtidigt förvandlas generalkonsulaten i Milano och Houston, Texas till handelssekreterarekontor. Förslag härom kommer i statsverkspropositionen 12 januari Indragningarna väntas träda i kraft 1 juli 1971. Både i New York och Düsseldorf har Sverige stora och aktiva handelskammare. De väntas bli ersatta av handelssekreterare.[347]
Budgetdepartementet har beordrat UD att skära ned åtta miljoner på sina utgifter. Bland annat genom att minska svenska utlandsrepresentationen. Som läget är nu, enligt vad SvD inhämtat från flera olika källor, är följnade i farozonen: ambassaden i Montevideo, generalkonsulatet i San Fransisco och konsulaten i Genua och Sydney. I en andra nedläggningsetapp har det talats om konsulatet i Houston. Särskilt tycks en eventuell nedläggning av generalkonsulatet i San Fransisco ha satt känslorna i svall. Där har dock Sverige haft representation sedan 1900-talets början. Det började med William Matson, fattig fiskarpojke från Lysekil. Han tog sig till amerikanska västkusten på 1880-talet och lyckades med vad nånga dfrömde om när det gällde framgång och rikedom. Mattson-Line skötte frakfarten San Fransisco-Honululu. Själv köpte han sig ett trevåningshus på Pacific Heights med utsikt över bukten och blev olönad svensk konsul. 1917 övertog svenska staten Mattsons hus. Det torde nu vara bärt några miljoner dolar och används fortfarande som kontor och bostad av generalkonsuln. Med mer än nostalgin verkar tanken på att Sverige plötsligt bara skall lämna detta Kaliforniens finansiella och kulturella centrum ha upprört känslorna. De vet också att den i år utnämnde generalkonsuln Otto Rathsman går i pension om två år. Då stängs generalkonsulatet i San Fransisco för gott, enligt ryktet som redan sägs ha spritt förstämning på ort och ställe. Om det är sant eller ej får vi veta i början av januari.[348]
Budgetdepartementet har beordrat UD att skära ned åtta miljoner på sina utgifter. Bland annat genom att minska svenska utlandsrepresentationen. Som läget är nu, enligt vad SvD inhämtat från flera olika källor, är följnade i farozonen: ambassaden i Montevideo, generalkonsulatet i San Fransisco och konsulaten i Genua och Sydney.[348]
Otto Rathsman har förordnats till generalkonsul i Sao Paolo, Brasilien. Generalkonsulatet i Sao Paolo har hittills varit honorärt men kommer från 1 oktober att förestås av ambassadör Rathsman.[355]
Budgetdepartementet har beordrat UD att skära ned åtta miljoner på sina utgifter. Bland annat genom att minska svenska utlandsrepresentationen. Som läget är nu, enligt vad SvD inhämtat från flera olika källor, är följnade i farozonen: ambassaden i Montevideo, generalkonsulatet i San Fransisco och konsulaten i Genua och Sydney.[348]
Consul generals of Sweden, Szczecin (?–1993)
Name
Period
Title
Notes
Ref
Karlerik Nordenquist
1974–????
Consul
Peter Lindgren
1977–1979
Consul
Stellan Ottosson
1980–????
Consul
?
????–????
Consul
Kersti Edwall
1991–1993
Consul
En lång rad ambassader och konsulat läggs ner. Regeringen ger besked om vilka statsbudgeten som presenteras den 11 januari nästa år. Bland annat läggs två generalkonsulat ner i Europas nya stormakt Tyskland. Kanada samt svenskbygderna i USA blir helt utan generalkonsulat. Orsaken är de hårda besparingarna på 1000 miljoner kronor som UD tvingas till i dessa kristider. Två ambassader, den i Abu Dhabi i Förenade Arabemiraten och den i Montevideo, Uruguay, stängd helt. På platserna arbetar fyra svenska UD-anställda. I viss mån kan nedläggningen ses som utslag av den ökade koncentrationen på Europa i svensk utrikespolitik. Ur den synvinkeln är det anmärkningsvärt att också Europas nya stormakt, det återförenade Tyskland berövas två generalkonsulat: i det viktiga bayerska München (fyra anställda) och i finanscentret Frankfurt (två anställda). Dessutom läggs ett konsulat i Sveriges direkta närområde ned: generalkonsulatet i Szczecin, Polen, med tre anställda. I Sydeuropa är det generalkonsulatet i Barcelona, Spanien, med fem anställda som stryks i budgeten. På andra sidan Atlanten blir Kanada helt utan generalkonsulat när Montreal (två UD-anställda) och i Toronto (tre utsända) dras in. Också svenskbygderna i USA (som redan drabbats av nedläggningen av generalkonsulatet i Minneapolis) får mindre uppmärksamhet när generalkonsul i Chicago med tre anställda stängs. Det innebär att svenska generalkonsuler i USA endast kommer att finnas i New York och Los Angeles.[381]
Andra platser som får nya svenska utlandsmyndigheter är Milano och Toronto, där det planeras avlönade generalkonsulat. Samtidigt förvarnar regeringen om att fem utlandsmyndigheter - konsulat eller generalkonsulat - kommer att läggas ned och förvandlas till oavlönade honorärkonsulat under året. Bland annat blir konsulatposterna i Minneapolis och Rio de Janeiro oavlönade.[249]
En lång rad ambassader och konsulat läggs ner. Regeringen ger besked om vilka statsbudgeten som presenteras den 11 januari nästa år. Bland annat läggs två generalkonsulat ner i Europas nya stormakt Tyskland. Kanada samt svenskbygderna i USA blir helt utan generalkonsulat. Orsaken är de hårda besparingarna på 1000 miljoner kronor som UD tvingas till i dessa kristider. Två ambassader, den i Abu Dhabi i Förenade Arabemiraten och den i Montevideo, Uruguay, stängd helt. På platserna arbetar fyra svenska UD-anställda. I viss mån kan nedläggningen ses som utslag av den ökade koncentrationen på Europa i svensk utrikespolitik. Ur den synvinkeln är det anmärkningsvärt att också Europas nya stormakt, det återförenade Tyskland berövas två generalkonsulat: i det viktiga bayerska München (fyra anställda) och i finanscentret Frankfurt (två anställda). Dessutom läggs ett konsulat i Sveriges direkta närområde ned: generalkonsulatet i Szczecin, Polen, med tre anställda. I Sydeuropa är det generalkonsulatet i Barcelona, Spanien, med fem anställda som stryks i budgeten. På andra sidan Atlanten blir Kanada helt utan generalkonsulat när Montreal (två UD-anställda) och i Toronto (tre utsända) dras in. Också svenskbygderna i USA (som redan drabbats av nedläggningen av generalkonsulatet i Minneapolis) får mindre uppmärksamhet när generalkonsul i Chicago med tre anställda stängs. Det innebär att svenska generalkonsuler i USA endast kommer att finnas i New York och Los Angeles.[395]
^Tjänstledig från 18 February 1862 på grund av sviktande hälsa.[319]
^Norrmannen Jens Martin Bolstad var tillförordnad konsul 1893-1896 och permanent konsul mellan 1896 och dödsåret 1905. Han var därav aldrig generalkonsul.[320] Anges som generalkonsul i följande källa.[322]
^Var samtidigt anställd som minister på ambassaden i Rom.[350][351]
^Generalkonsul i Shangahai och jämväl tillförordnad chargé d'affaires i Kina 1936-01-18. Tillagd ministers namn 1936-11-28. Förordnad att vara sändebud i Kina 1937-05-30 f.o.m. 1937-07-01.[364]
^Ehrenhoff var hemkallad mellan den 12 February 1831 och 23 October 1832.[382] Under tiden tjänstgjorde generalkonsuln i Algiers, Johan Mathias Ehrenhoff, som tillförordnad konsul.[383]
^Selim Ehrenhoff blev tillförordnad konsul i Tangier 1854 vid faderns död och generalkonsul två år senare.[384]
^ ab"Svenskt generalkonsulat i New York" [Swedish Consulate General in New York]. Vestkusten (in Swedish). No. 3. San Francisco & Oakland, Cal. 15 January 1914. p. 1. SELIBR4085814. Retrieved 25 October 2019.
^ abLindblad 1924, p. 153Cite error: The named reference "Lindblad (1924), p. 153" was defined multiple times with different content (see the help page).
Burling, Ingeborg, ed. (1962). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1963 [Who is it: Swedish biographical handbook. 1963] (in Swedish). Stockholm: Norstedt. SELIBR9649168.
Hildebrand, Albin, ed. (1913). Svenskt porträttgalleri. Generalregister [Swedish portrait gallery. General Register] (in Swedish). Stockholm: Tullberg. SELIBR384717.
Lagerström, Sten, ed. (1966). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1967 [Who is it: Swedish biographical handbook. 1967] (in Swedish). Stockholm: Norstedt. SELIBR3681518.
Lagerström, Sten, ed. (1968). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1969 [Who is it: Swedish biographical handbook. 1969] (in Swedish). Stockholm: Norstedt. SELIBR3681519.
Lindblad, Göran, ed. (1924). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1925 [Who is it: Swedish biographical handbook. 1925] (in Swedish). Stockholm: P. A. Norstedt & Söners. SELIBR6gnl7s754g5f6x82.
Uddling, Hans; Paabo, Katrin, eds. (1992). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1993 [Who is it: Swedish biographical handbook. 1993] (in Swedish). Stockholm: Norstedt. ISBN91-1-914072-X. SELIBR8261513.
Uddling, Hans; Paabo, Katrin, eds. (1994). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1995 [Who is it: Swedish biographical handbook. 1995] (in Swedish). Stockholm: Norstedt. ISBN91-1-943202-X. SELIBR8261514.
Salander Mortensen, Jill, ed. (1996). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1997 [Who is it: Swedish biographical handbook. 1997] (in Swedish). Stockholm: Norstedt. ISBN91-1-960852-7. SELIBR3681533.
Svensson, Stina, ed. (1953). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1953 [Who is it: Swedish biographical handbook. 1953] (in Swedish). Stockholm: Norstedt. SELIBR9649164.
Svensson, Stina; Ekstedt, Tage, eds. (1955). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1955 [Who is it: Swedish biographical handbook. 1955] (in Swedish). Stockholm: Norstedt. SELIBR3681511.
Thyselius, Erik, ed. (1918). Vem är det? 1918: Uppslags- och handbok över samtida kända svenska män och kvinnor (in Swedish). Stockholm: P. A. Norstedt & Söners.
Vem är det: svensk biografisk handbok. 1985 [Who is it: Swedish biographical handbook. 1985] (in Swedish). Stockholm: Norstedt. 1984. ISBN91-1-843222-0. SELIBR3681527.
Vem är det: svensk biografisk handbok. 1981 [Who is it: Swedish biographical handbook. 1981] (in Swedish). Stockholm: Norstedt. 1980. ISBN91-1-805012-3. SELIBR3681525.
Vem är det: svensk biografisk handbok. 1977 [Who is it: Swedish biographical handbook. 1977] (in Swedish). Stockholm: Norstedt. 1976. ISBN91-1-766022-X. SELIBR3681523.
Vem är det: svensk biografisk handbok. 1945 [Who is it: Swedish biographical handbook. 1945] (in Swedish). Stockholm: Norstedt. 1945. SELIBR8261511.
Vem är det: svensk biografisk handbok. 1943 [Who is it: Swedish biographical handbook. 1943] (in Swedish). Stockholm: Norstedt. 1940. SELIBR10335454.
Vem är det: svensk biografisk handbok. 1939 [Who is it: Swedish biographical handbook. 1939] (in Swedish). Stockholm: Norstedt. 1939. SELIBR3681516.
Vem är det: svensk biografisk handbok. 1933 [Who is it: Swedish biographical handbook. 1933] (in Swedish). Stockholm: Norstedt. 1932.